Året är 2805 och jorden är för länge sedan obeboelig på grund av människans överdrivna konsumtion. 700 år tidigare lämnade människan jorden i väntan på att en dag kunna återvända. Kvar på jorden finns en tapper liten sophanteringsrobot vid namn WALL-E som har i uppdrag att rensa upp jorden. Det handlar om Disneys Pixarstudio WALL-E (2008) som väcker många frågor om vårt ansvar för klimatkrisen.

Vi är idag i ett unikt skede i vår historia och precis som för människorna på rymdskeppet Axiom i filmen finns det ännu hopp. Då vi blir fler och fler människor på jorden, som alla behöver äta innebär det att efterfrågan på mat ökar, i Sverige så väl som globalt. Trots detta säger klimatforskare att vi kan äta planeten hel och för varje steg i rätt riktning kommer vi rädda liv och skydda ekosystemet.

Därför är framtiden cirkulär och målet är att det inte ska uppstå något avfall överhuvudtaget. Det avfall som ändå uppstår ska hanteras som en resurs och återanvändas.

I rapporten ”Framtidens hållbaraste varumärken 2020” har Ungdomsbarometern och byrån Jung kartlagt unga svenskars (18–35 år) attityder kring hållbarhet. Den visar tydligt ungas förväntan på företag är att de faktiskt förändrar sina affärsmodeller för att bli hållbara på riktigt. I rapporten svarade 45 procent att inom hållbarhet är det viktigast att företag arbetar för miljövänliga produkter och förpackningar.

Trots att produkten står för ca 90 procent av den totala miljöpåverkan och förpackningen för cirka 10 procent har förpackningen en viktig roll i att skydda och bevara produkten. Annars resulterar det i svinn och ju senare svinnet uppstår i värdecykeln desto större miljöpåverkan = Inget hållbart varumärke.

Ungefär hälften av alla förpackningar som finns används till mat och dryck och i och med sina oftast korta livscykler omsätts mycket material och därför ett flöde som påverkar oss, framförallt plasten.

Plasten är en modern hjälte i många fall, framförallt inom dagligvaruhandeln; med bra egenskaper som förlänger varors hållbarhet. Ett tydligt exempel är plasten runt gurkan som ökar hållbarheten med cirka sex dagar. Därför har vi konsumenter i dag tillgång till ett stort utbud från hela världen, till en låg kostnad. Men i andra änden finns det stora utmaningar till att samla in och återvinna plast.

EU sätter allt högre mål för återvinning och inför skatter, det sker också på regeringsnivå i Sverige. Olika initiativ drivs på olika håll både globalt och nationellt. Därför är det viktigt att vi designar våra förpackningar rätt från början. Vi inom svensk dagligvaruhandeln har ett stort fokus på att skapa fler förpackningar för ökad hållbarhet men eftersom den jungfruliga råvaran för plast är billigare än både återvunnen råvara och fossilfria alternativ är det idag en utmaning.

Men det dyker upp fler och fler inspirerande exempel i butikshyllorna som kan fungera som viktiga symbollanseringar för vår omställning. Ett av de är livsmedelsföretaget Barilla som fasar ut sina plastfönster på sina pastaförpackningar i kartong. På förpackningen informerar de tydligt till konsumenten varför och att förändringen sker löpande. Ett annat exempel är det växtbaserade företaget No Evil Foods. De vill gärna undvika plast men för att det inte ska uppstå matsvinn behöver de plast. Därför har de i partnerskap med plastkredit plattformen rePurpose Global valt att kompensera sitt plastavtryck. Genom att de finansierar insamling och återvinning baserat på den plastvikt deras förpackningar genererar blir de plast-neutrala men de har valt att ta det ett steg längre och blivit de första företaget som är plast-negativ.

Om du vill dela och inspireras av fler goda exempel kommer Naturvårdsverket genom regeringsuppdraget Nationell plastsamordning starta en referensgrupp för att stärka branschens arbete i att bidra till miljömålen och FN:s globala hållbarhetsmål genom att nå hållbar plastanvändning.

Så istället för att fly jorden och låta robotar rensa upp är det dags för oss alla att agera och bli hållbara på riktigt. Tillsammans kan vi göra skillnad i att ställa om för fler förpackningar för ökad hållbarhet, varje steg räknas.

Källa: Krönikan är publicerad i Livsmedel i fokus nr 1 2021.